35ket111111111111t

Hej!

 

Med två dagar kvar till Ångströmslaboratoriet börjar nervositeten komma. Tidspressen börjar kännas, men vi fortsätter kämpa. Vi har intervjuat Mimmi, Alexandra och Agnes från bollkastare grupp 1 och de berättar om deras arbete.

 

Hur har arbetsprocessen gått?

 

-Vi tycker att har fått lite arbetstid i förhållande till hur mycket vi ska hinna göra klart. Men vi tycker att vi hanterat tidspressen bra och arbetat framgångsrikt.
Hur förstod ni vad som behövdes till konstruktionen?

 

 

-Vi utgick från vår första bollkastare och förbättrade den sedan genom att bygga om de delar som orsakade problemen.

 

Hade ni många grundidéer eller arbetar ni fortfarande med er första idé?

 

-Från början hade vi två idéer som var smarta, och fungerade. Dock var den första versionen för dyr och komplicerad så vi fick välja vår reserv för att anpassa oss efter vår budget.

 

Hade ni några problem på vägen?

 

-Ja, det hade vi. Det var svårt att få den perfekta kraften, farten och vinkeln på bollen för att den skulle hamna i papperskorgen och inte utanför. Men efter många prövningar lyckades vi hitta lösningen till problemen.
Hur löste ni dessa problem?

 

 

-Vi ändrade så att själva ytan mellan konstruktionen och papperskorgen blev större. Vi tog även bort och satte dit underlaget, under konstruktionen för att kunna se vilken vinkel som passade bäst, och nu har vi hittat den rätta vinkeln.

 

Har ni testat bollkastaren?

 

-Ja, under de senaste lektionerna har vi testat den konstant; det var nästan slöseri på tid,        eftersom den var så bra. 😉
Tror ni att klassen kommer att vinna?

 

 

– Ja! Vår klass är väldigt ambitiös, har en bra sammanhållning och vi stöttar varandra.

 

Tack Mimmi, Agnes och Alexandra.

 

Mvh

 

8b

xD

Hej bloggen

 

Klassen verkar ha delat upp sig i lite fler grupper, men vi fortsätter ändå att få fram spännande information om hur allas kodsystem fungerar.

 

I det här blogginlägget förklarar John och Benedikt hur deras signalsystem fungerar.

 

“Det är ett enkelt system, med de två färgerna röd och gul, och tydliga rörelser.

Hela alfabetet finns i olika rörelser (signaler) inklusive rörelser som de skickar om dem har gjort fel. Tanken runt just det här signalsystemet är att man utgår ifrån att det finns en kvadrat man följer, då t.ex rött papper uppe i vänstra hörnet är A. och både gula och röda papperna nere i vänster hörn är Å. Genom detta har dem hela alfabetet i signaler genom kombination av färg och plats (i kvadraten).”

Gruppen har bildat ett system som är lätt att förstå. I vår interna tävling skedde dock missförstånd mellan sändare och mottagare, både när de mötte signal 1 och signal 2. Detta på grund av att sändaren gjorde rörelserna väldigt snabbt och mottagaren hade svårt att förstå de olika signalerna. Vi önskar John, Benedikt och David lycka till i vidareutvecklingen av deras signalsystem!

 

Mvh

 

8b

brap brap

Hej bloggen!

 

Här i klassrummet är det full rulle med alla projekt grupper som bygger och antecknar på bollkastaren, grupper som övar sina signalkoder. Idag har vi i blogg-gruppen pratat med signal systemets-grupp 2  bestående av Julia, Charlotta och Samuel. Vi var nyfikna på hur deras signalsystem fungerade så vi bestämde oss för att göra en liten intervju.

 

-Så, berätta lite om hur eran kod fungerar?

– I vår grupp så har vi två mottagare och en sändare. Mottagare 1 skriver ner och tar emot signalerna som sändaren visar. Mottagare 2 översätter signalerna till bokstäver och slutligen till ord.

Vi använder oss av en kod som byggs på morsekoden, vilket är en kod som består av olika långa och korta signaler som bildar bokstäver.  

För att kunna visa de olika korta och långa signalerna så använder sändaren gula och röda kort. Om ett rött kort visas förstår mottagarna att det är en lång signal, om ett gult kort visas av sändaren så förstår mottagarna att det är en kort signal. Mottagare 1 skriver sedan ner koderna och mottagare 2 översätter koderna till bokstäver.

 

-Om mottagarna inte förstår ordet, vad gör ni då?

– Då kan mottagare 1 vifta med en gul lapp mot sändaren så att den förstår att mottagare 2 inte har förstått ordet. Och gör då om signalerna tills mottagare 2 förstått. Om mottagare 1 istället viftar med en röd läpp så betyder det att sändaren bara ska ta om bokstaven som den inte förstod.  Om mottagare 1 vill att sändaren ska ta om hela ordet så drar den med det röda kortet fram och tillbaka åt sidan.

 

I en tävling mot signalsystem grupp 3 vann Julia, Charlotta och Samuel (signal 2); gruppen var cirka 20 sekunder långsammare men uppfattade alla orden korrekt, medan signalsystem 3 endast uppfattade fyra av fem ord, varav tre uppfattade korrekt. Flertal personer i klassen har uttryckt att signal 2s morse system är långsam och osmidig, men detta har gruppen motbevisat genom en bra kommunikation mellan sändare och mottagare, som i sin tur lett till bra resultat. Vi på bloggen tackar signalsystem 2 för en bra intervju; stay tuned för fler intervjuer!

Mvh

 

8b

startklara

Hej bloggen! 🙂

 

Bara en vecka kvar tills den första tävlingen nu, och vi är väldigt exalterade. Vi har intervjuat många av våra olika grupper och de har uppdaterat oss med förbättringarna och ändringarna som gjorts. Nelly och Elsa berättar hur det går för signalsystem grupp 1;

 

“Vi har utvecklat ett system där vi använder papper, både stående och liggande i tre olika höjder. Vi tar nytta av att vi har fyra olika kort med två olika färger och blandar kort och placeringar för att täcka alla bokstäver i alfabetet. Vi har även signaler för att kunna berätta att vi är klara. Ibland sker missförstånd mellan sändare och mottagare och vi har då en signal för “ignorera föregående”, och ett annat för “vi börjar om”.

 

Mottagarna använder sina två kort för att skicka meddelanden till sändare. Saker som vi signalerar till att förebygga missförstånd är till exempel: “Uppfattat” eller “nästa bokstav”, eftersom vi inte får prata med varandra. Om vi däremot inte förstår ordet så har vi signaler för: “Ta om” och “säkert?”. Detta hjälper oss att ta reda på om vi har läst av fel eller om sändare har gjort ett fel.

 

Vi har utvecklat systemet från att ha nummer för alla bokstäver och använda addition till att istället ha egna tecken för de vanliga bokstäverna och ha lättare addition för de mindre vanliga bokstäverna, för att få systemet så lätt som möjligt.”

 

Tusen tack till Nelly och Elsa för deras väl utförda beskrivning av arbetet i signalsystem grupp 1. Stay tuned för flera kommande intervjuer med våra andra grupper!

 

Mvh

 

8b[ra]

Bollkastare och arbetsgång, grupp 1

Hej bloggen:) Det här är främst en förklaring på en av våra bollkastare (observera att bild 3 den uppbyggnad vi valde och att bild 1 och 2 endast är idéer eller prototyper).

Vi i klassen delade upp oss i 5 olika grupper, 2 för bollkastare, 2 för signalsystemet och 1 för bloggen. De olika bollkastare-grupperna skulle jobba på två olika modeller, som vi sedan ska ha en intern tävling med för att bestämma vilken som ska bli skickad till tävlingen. Vi har ännu inte haft tävlingen, men vi kommer att uppdatera er på resultaten. 

Först så började bollkastare-grupperna med att diskutera om vilka olika designer som skulle fungera bäst. Efter att vi hade diskuterat fördelar och nackdelar med olika designer kom vi i grupp 1 fram till att en gasdriven pneumatisk kanon skulle fungera bäst, och började med ritningar, (se bild 1). Sedan började vi med en reserv-design, som skulle fungera med hjälp av potentiell energi lagrad i en “pappersklämma”.

Efter att prototypen till reserv-designen var färdig (se bild 2) så började vi söka efter delar online till den primära designen, och upptäckte att den inte skulle vara väldigt kost effektiv, då slutpriset kom till ca 750 kr. Vi testade reserv-designen och upptäckte att den träffade varje skott i rätt förhållanden. Vi bestämde oss för att skrota den primära designen och göra en ny design med reserv prototypen som bas.
Grupp 1 började med ritningar till den nya designen och den blev schemalagd att konstrueras under påsklovet v14.

(—Efter påsklov—)

Grupp 1 modell är klar, och nu återstår det bara att optimera den för tävlingen(se bild 3 för nästan färdig design).

Bild 1:

bild1Denna design fungerade med hjälp av att man trycksatt gastanken med antingen en cykelpump eller en Co2 tub. När trycket i tanken blev för stort så skulle en liten skiva gjord av bakplåtspapper som sitter mellan pipan och gastanken gå sönder pga det stora trycket.

Eftersom tryck alltid försöker jämna ut sig så skulle all gas forsa ut genom gastanken med en velocitet stor nog för att trycka iväg bollen som befinner sig i pipan, vilandes mot bristskivan.

 

Bild 2:

20180408_145939

Denna prototyp fungerade med hjälp av potentiell energi lagrad i pappersklämman som sitter mellan basen och ivägslungningsarmen. Häftapparaten användes som bas och avfyrningsmekanism då “överdelen” på häftapparaten fälldes över ivägslungningsarmen för att hålla fast den potentiell energin. När man sedan drog bak “överdelen” på häftapparaten så att den inte längre höll ner ivägslungningsarmen så blir den potentiella energin till kinetisk energi, som när armen når sin slutposition (som i bilden) överförs till bollen och får den att slungas iväg mot målet. Man kunde justera bollens bana genom luften genom att variera hur långt upp/ner korgen placerades på armen. Vi upptäckte att en bana där bollen gick högt och långsamt fungerade bäst, eftersom en bana där bollen gick lågt och snabbt ledde till att den träffade utsidan av papperskorgen och inte i den.

Bild 3:

20180409_092119

Den här modellen bygger på samma princip som prototypen, en pappersklämma som lagrar potentiell energi tills den släpps. Men avfyrningsmekanismen fungerar lite annorlunda, eftersom det sitter en krok på undersidan av ivägslungsningarmen och en vinkel på basplankan. Man drar först ner armen och sätter in en splinter i ett hål i vinkel och genom kroken, som håller fast den tills man drar ur splinten och armen rör på sig. Nu finns det också flera hål i armen som gör att man enkelt kan flytta på korgen och justera bollens bana, men här igen fungerade det bäst vid en position längre upp på armen.

 

Nu har vi ännu kvar att utveckla vår design för att göra den stabilare och ännu pricksäkrare. Vi kommer såklart att uppdatera er på framtida ändringar:))

// 8b[äst] på Jensen grundskola Uppsala

Välkomna!!

Äntligen!

Nu har vi kommit igång, och vi ifrån 8b förbereder oss inför de första utmaningarna.

Vi har delat upp oss i grupper med olika arbetsområden, och just nu funderar vi på lösningar och taktiker till bollkastaren och signalsystemet.

Vi är peppade till att träffa de andra tävlande på ångströmslaboratoriet, men fortfarande väldigt tävlingssugna;)

Mvh 8b[äst i Uppsala], på JENSEN grundskola.